Daniel Åberg

Daniel Åberg är journalist, författare och omtyckt bloggare. Han debuterade med romanen Dannyboy och kärleken (Forum, 2005). Uppföljaren, Vi har redan sagt hej då, beslutade han sig för att ge ut helt på egen hand, genom Publit.

Varför gjorde du det?
Det var en idé som växte fram under lång tid, en rätt omständlig historia dessutom, men i korthet kan man väl säga att jag tyckte att just jag var i en bra position för att prova ett sådant här experiment. Att jag hade en tidigare ”riktig” utgivning i ryggen samt har hunnit skaffa mig en rätt bra plattform som branschdebattör främst på nätet var viktigt för att få det här experimentet taget på allvar. Samtidigt är jag så pass ny i branschen att jag inte har hunnit fastna i ”så här ska man göra för det är så det går till”-hjulspår.

Vilka har varit de största utmaningarna?
I och med att jag har pushat så mycket för det här med att det är ett ”självutgivningsexperiment” så har jag kanske varit onödigt rädd för att fråga om råd ibland. För att undvika att någon surmagad person ska kunna ställa sig upp och snäsa ”han har minsann inte alls gjort allt det här själv!” så har jag tragglat många extra varv med vissa grejer, främst kring e-boken. Och självklart har jag fått goda råd av en del personer också (dig bland annat), men det har varit väldigt viktigt för mig att det verkligen skulle vara helt min egen produkt, från romansnickeri till layout till sättning till xml-kodning till ljudredigering till sajtbyggande till marknadsföring.

Har du gjort något misstag på vägen som du vill varna andra för?
Först och främst är det väl det jag talade om alldeles nyss – våga be om råd och hjälp! Vid vissa tillfällen de senaste två månaderna har jag varit så less på den här romanen och hela projektet att hälften varit nog. Men sömnbristen som jag har upplevt är ju å andra sidan ypperlig träning inför att jag ska bli pappa i april.

Du har fått fantastisk respons, är det något du kan tänka dig att göra igen. Eller hamnar bok tre på ett traditionellt förlag?

Så långt har jag inte tänkt ännu. Den tredje romanen finns visserligen någorlunda konkret i mitt huvud – den kommer att bli väldigt annorlunda jämfört med de två jag hittills skrivit – men den är inte påbörjad ännu. Jag har dock inget principiellt problem med att ge ut min nästa roman på ett vanligt förlag. Men vi kan väl säga så här –jag kommer inte att ge ut min tredje roman på ett förlag som kräver exklusiv utgivningsrätt i alla kanaler om de inte samtidigt ålägger sig att faktiskt ge ut den i alla dessa kanaler också.

Hur har det fungerat med Publit, något vi borde förbättra?
Publit har skött sig exemplariskt tycker jag, och slutprodukten ser bättre ut än jag vågat hoppas. Det enda som är negativt är väl priset, det blir utan tvekan mycket dyrare per exemplar att trycka på det här sättet. Så det är väl inte direkt det rätta publiceringsverktyget om man vill tjäna snabba cash. Åtminstone inte ännu, ska väl tilläggas, jag utgår ifrån att ni jobbar på att priserna ska komma närmare ”vanligt” tryck.

Sist men inte minst: vad handlar boken om?
”Vi har redan sagt hej då” är ett rätt mörkt porträtt av en generation som in i det längsta försökt undvika vuxenlivet på ett ganska paniskt sätt. Romanen handlar om Filip och Iris. Filip har genom strikta regler samt en strategi att främst dejta redan upptagna tjejer sett till att alltid kunna avsluta sina relationer innan de hinner börja på riktigt. Iris är å sin sida en rätt ovanlig tej som har tröttnat på de idioter till killar som omger henne och har därför tagit ett väldigt egensinnigt och drastiskt beslut. Det är en bok om rädsla för tvåsamhet, om otrohet och om förälskelse och svek, som jag tror säger en hel del om en generation storstadsmänniskor som … fastnat, tror jag är ett ord som passar. Det låter väl muntert?