Arkiv för: 2011/09/30

Nu kampanjar Adlibris för en serie kombinerade e-böcker och ljudböcker. Vi tycker det är kul, både för att vi gillar Jonas Karlsson och för att vi tror på en framtid där e-boken och ljudboken kombineras till en integrerad läsupplevelse, men vänner av ordning som vi är så vill vi gärna invända mot beskrivningen: ”För första gången i Sverige kan du kombinera läsning och lysning”

Publit var nämligen tidigt ute med att testa olika tekniker för att bädda in ljud i våra e-böcker. Redan förra året producerade vi Bibeln i jultid tillsammans med Voxbiblia. Vår målsättning då var att e-boken liksom ljudboken skulle vara tillgänglig för en så stor publik som möjligt, varför vi både bäddade in ljudfiler i själva eboken, vilket funkar på många mobila enheter men inte på skrivbordsdatorer, och länkade till webbadresser där samma ljudfiler strömmades, vilket har nackdelen att man måste lämna e-boksläsaren och öppna en webbläsare, men som i gengäld funkar för alla.

2010 var också året då vi hjälpte Duo Dito förlag att producera e-ljudbokskombon Älskade ungar, med tolv sånger som är integrerade i texten.

Tidigare i år producerade vi sedan kombiversion av Hans Koppels deckare Kommer aldrig mer igen, i intimt samarbete med Telegram bokförlag, ljudboksförlaget Storyside samt inläsningsstudion visuellt ljud. Så här nio månader senare framstår kanske inte resultatet som så uppseendeväckande, men när projektet inleddes hade inget liknande testats på svenska marknaden (eller oss veterligen internationellt). Vi ägnade därför mycket tid och möda åt att laborera bland annat med hur man bäst hanterar navigation mellan textkapitel och ljudkapitel.

Vi fortsätter alltjämt att utforska gränslandet mellan ljudbok och e-bok (bland annat i Telegrams bok Dingo Dingo som har ett inbäddat läs-soundtrack). Mycket av det vi gör stannar dock tillsvidare på labb-nivå.

Men så snart det finns mjukvara som klarar att hantera epub3 tror vi på en ketchup-effekt för kombinerade e-ljud-böcker. Då kommer nämligen kombiböcker bli standardiserade och därmed fungera på alla plattformar. Hittills har ju experiment som de ovan nämnda, inräknat Jonas Karlsson-böckerna, haft stora brister i att de bara fungerar på vissa läsare.

Epub3 öppnar också för att synkronisera text och ljud med hjälp av SMIL, ett skriptspråk som vi händelsevis arbetat en del med långt innan vi hört talas om e-böcker. Idag är det bara Apple som ens försöker stödja den här delen av specifikationen, och de gör det på sitt egna proprietära vis (Apple’s ”read-aloud” funkar bara med Apple’s ”fixed layout” variant av epub). Därför finns det idag bara en handfull barnböcker som exempel på vad som blir möjligt när ord för ord kan synkas mot text. Men dessa ”proof-of-concept” väcker idéer om hur tekniken snart skulle kunna användas exempelvis som stöd för språkinlärning, eller som handikapphjälpmedel.

Vi gillar att vara pionjärer men är samtidigt övertygade om att det är först när det finns ett brett utbud av böcker som dessa som det blir riktigt intressant för förlag och läsare. Vi är därför mycket glada över att vi inte längre är ensamma om att snabba på utvecklingen!

Igår smög Apple ut en ändring iTunes Connect, webbgränssnittet för att publicera appar till app store och e-böcker till iBookstore. Apples ebokhandel har tidigare bara varit varit tillgänglig på en handfull stora marknader (USA, Canada, Australien, Storbritannien och Frankrike.) I och med uppdateringen läggs nu 25 nya länder till, däribland Sverige. Det verkar dock tills vidare buggigt att distribuera böcker till de fyra av dessa nya länder som inte ingår i Euro-samarbetet. Det går att välja Sverige i dropplistan för territorium, vilket inte gick i förrgår, men valet genererar felmeddelandet ”Not on store”, en bugg som rimligen borde vara åtgärdad snart nog.

Vi på Publit, som tagit till vår uppgift att hjälpa våra användare nå ut i hela världen med sina e-böcker, är mycket entusiastiska över utvecklingen. Vi har varit i kontakt med Apple nu under morgonen och vi hoppas snart kunna lägga till iBooks som distributionsalternativ jämte Overdrive, Kobo och Elib.  Fortsättning följer!

Ny hemsida

Den som styr sin webbläsare till adressen publit.se möts nu av en vacker syn. Med den nya hemsidan är det ännu lättare att förstå hur enkelt det är att använda Publit.

Ny översiktsvy

Många av våra användare vittnat om hur bra det är att kunna följa försäljningen titel för titel i realtid (För lagerbaserad bokförsäljning släpar rapporteringen ofta efter med ett kvartal). Nu har vi gjort en stor uppdatering av översiktssidan, där den viktigaste nyheten är att det blir möjligt att se var i landet dina böcker säljer, i samma stund som de beställs!

Uppdaterat användaravtal

Vi har alltid strävat efter att hålla vårt användaravtal så generellt och koncist som möjligt. Eftersom vi snart erbjuder möjligheten att sälja e-böcker direkt till slutkund via vår widget-shop har vi dock varit tvungna att göra smärre uppdateringar. Nästa gång du loggar in kommer du därför behöva läsa igenom och godkänna det uppdaterade avtalet.

Gratis att publicera e-böcker

I den bästa av världar skulle det inte kosta något att publicera böcker. För fysiska böcker är vi tills vidare tvungna att ta ut en startavgift för att täcka kostnader för pliktexemplar och annat, men för e-böcker är vi nu mycket glada att kunna annonsera: Det är gratis!

Det innebär att vi fortsätter vårt goda samarbete med e-boksdistributören Elib, men nu på lite annorlunda villkor. Framöver kommer den som väljer detta distributionsalternativ i vårt gränssnitt att få en faktura från Elib i stället för från oss. E-boksdistribution via övriga kanaler; Kobo, Overdrive och snart även Publits widget-shop kostar ingenting.

Vårt nya tryckeri

Sedan i somras trycker vi våra böcker hos Holmbergs i Malmö. Vi är väldigt glada över det här samarbetet som bland annat innebär att vi kan producera klimatneutrala böcker i nya format.

 

 

Så var det dags för Bokmässan. Publit är förstås på plats. Förutom att vi ska träffa våra fantastiska kunder så kommer vi hålla några anföranden och sitta i en panel. Sen har vi skrivit en bok som vi släpper tillsammans med NOFF (Nordiska oberoende förlags förening). Den heter ”Allt du någonsin velat veta om bokbranschens framtid men varit för skraj för att fråga om”. Den kommer finnas lite varstans men säkrast i NOFFs monter (C03:41). Vi är våra egna, vandrande montrar. Vill ni stämma träff eller bara kallprata lite så nås vi per e-post eller: Per 070-2652128, Hannes 070-4807934.

Du hör och ser oss på:

• Onsdag: Framtidens bokhandel under programpunkten ”E-böcker – Något för den svenska bokhandeln?” kl. 13:50-14:35. Och på NOFF-natta (på Världskulturmuseet, Södra vägen 54, på gångavstånd från  Bokmässan) där vi samtalar om “Vår digitaliserade framtid” HOI förlags Sölve Dahlgren och Lars Rambe kl 20:30.

• Torsdag: Molnet: ”Förläggarens guide till den digitala galaxen”. Tillsammans med vår leverantör av tryck, Holmbergs, berättar vi om POD, e-böcker och annat matnyttigt för en förläggare. kl 11:00-11:30 samt 15:00-15:30

• Fredag: Molnet: ”Förläggarens guide till den digitala galaxen”. Tillsammans med vår leverantör av tryck, Holmbergs, berättar vi om POD, e-böcker och annat matnyttigt för en förläggare. kl 11:00-11:30 samt 15:00-15:30

TIPS: Missa inte seminariet med Michael Tamblyn från Kobo och Ronald Schild från Libreka. Dom kommer prata om olika aspekter av e-boksdistribution och försäljning. Seminariet är gratis och modereras av Svensk Bokhandels Lasse Winkler. Torsdag 11:00-12:00.

Standardisering är knepigt. För att nå framgång måste rådande praxis erkännas samtidigt som en riktning pekas ut. I Introducing HTML5 skriver Bruce Lawson och Remy Sharp underhållande om hur viktig och svår den här balansgången varit i arbetet med standarderna HTML5 och CSS3. Det vore intressant att få en lika initierad inblick i hur det gått till när International ISBN Agency tagit fram sina riktlinjer för hur ISBN ska tilldelas e-böcker. Dessa tyder nämligen både på en stark önskan att styra upp och peka med hela handen (vilket vi skrivit om tidigare) och samtidigt på en uppgivenhet inför det faktum att branschens största aktörer kör sitt eget race.

Riktlinjernas sjätte punkt rör e-böcker som ”endast säljs genom en kanal som har ett eget format och där böckerna endast kan köpas genom distributörens egen webbsida (t.ex Amazon Kindle, Apple iBook store)”. Dessa böcker behöver inte tilldelas något ISBN!

Den organisation som har till uppgift att staka ut en väg mot bättre ordning och transparens i e-boksdjungeln, skapar alltså ett undantag för de aktörer som tillsammans står för största delen av all försäljning. Efter Publits möte härom veckan med representanter för både svenska och internationella ISBN-centralerna förstår vi bättre hur det kunnat bli så. Undantaget reflekterar ett fullbordat faktum; varken Amazon eller Barnes & Noble kräver nämligen ISBN för sina respektive självpubliceringstjänster, vilka växer mycket snabbt.

Så här skriver Amazon i sin FAQ:

”An ISBN is not required […] Amazon.com will assign it a 10-digit ASIN (Amazon Standard Identification Number), which is unique to the eBook, and is an identification number for the Kindle Book on Amazon.com.”

Och Barnes & Noble:

”You do NOT need an ISBN to sell your eBook […] just tell us that you don’t have one by answering No when prompted.”

Alltså: än så länge är det bara självpublicister som slipper ISBN, men enligt riktlinjerna finns det inget som hindrar att även förlag lägger upp sina titlar utan ISBN.

Amazon och Barnes & Noble står tillsammans för lejonparten av all e-boksförsäljning i den anglosaxiska världen och växer snabbt globalt. Ett av sätten de konkurrerar är att sträva efter exklusivitet i relation till upphovsmän; många av titlarna på Kindle Store är bara tillgängliga just där, motsvarande gäller för Barnes & Nobles e-boksaffär. Det är alltså inget osannolikt scenario att en betydande andel av världens e-böcker snart kommer att sakna ISBN, för att istället bara kunna identifieras med hjälp av enskilda återförsäljares proprietära system. E-böcker håller därmed snabbt på att bli allt mer svårtillgängliga byggstenar i vårt kollektiva minne.

ISBN-systemet har löst många problem för bokbranschen genom åren, men kanske är det nu dags att erkänna elefanten i rummet och ställa den uppenbara frågan: Behöver e-böcker ISBN? När branschen skiftar tyngdpunkt från fysiska till digitala böcker är det kanske mer produktivt att tänka helt nytt, snarare än att försöka lappa och laga ett system som från början skapats för fysiska böcker.

Ett möjligt alternativ (eller komplement) till ISBN skulle kunna vara att knyta böcker till en webbadress. Var och en som har ett domännamn registrerat skulle i princip kunna identifiera ett oändligt antal böcker utan att löpa risken att någon skulle förväxla deras böcker med någon annans. aglaktuq.karin_ström.våld skulle till exempel vara något annat än bonnier.carol_oats_joyce.våld. Internet Archives initiativ Open Library är ett intressant exempel på detta. Här på Publit har vi länge experimenterat med liknande koncept för att att knyta samman en boks olika inkarnationer.