En trend i och med eböckernas intåg, och smarta print-on-demandlösningar också för den delen, är att innehållsägare börjar titta på vad man kan skapa av redan befintligt material. Ett exempel på detta är så kallade ebokssinglar, som snabbt vunnit mark i USA. Amazon uppger exempelvis att man sålt över tvåmiljoner exemplar av de knappt 200 titlar som publicerats sedan början av förra året. Devisen: ”Compelling ideas expressed at their natural length”. Både New York Times, Vanity Fair och the New Yorker har anammat formatet för att blåsa nytt liv i artiklar som tidigare publicerats i magasinformat.

Amazon är för övrigt inte ensamma om att utforska formatet, även New York-baserade The Atavist och Byliner i San Fransisco har uppfunnit sina egna variationer på temat.

I Sverige var Volante tidiga med att pröva idéen med singlar, och gav (med Publits hjälp) ut 58 korta böcker baserade på kapitel från tidigare publicerade i antologiform.

I dagarna var det så dags för magasinet Filter att som första svenska tidskrift pröva singelkonceptet, återigen är det Publit som står för produktionen. Utöver singlarna släpps även samlingsvolymen Svenska öden, med många av de personporträtt man publicerat genom åren. I samarbete med Publit och svenska iBook store ges läsarna möjlighet att ladda ner en av singlarna – Har ni fest eller, ett personporträtt av Carola – gratis.

Pecha kucha är tydligen japanska för undefär ”inget snicksnack”. Metoden går ut på att hålla korta och koncisa presentationer genom att dela dessa i tjugo slides där varje bild visas i tjugo sekunder innan den automatiskt rullar vidare till nästa. En renlärig pecha kucha-presenation är alltså exakt 400 sekunder lång. Metoden ska ha uppstått i sammanhang där designers träffas för att presentera sina portfolios.

När Kungliga Biblioteket i dagarna firar att Libris fyller 40, är en lång rad talare inbjudna att hålla korta kärnfulla presentationer om allt från nya sätt för bibliotek att använda QR-koder, till API-design och länkad öppen data. Även Publit hade den äran att få presentera sina tankar om hur bibliotek och förlag skulle kunna ingå partnerskap kring produktion och distribution av eböcker. Här följer dagens manus:

***

Jag kommer tala om problemet med eböcker, för bibliotek, och för förlag. Jag kommer även presentera en idé som jag tror har potential att lösa många av dessa problem, men först lite omvärldsbevakning:

Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker verkar nått kokpunkten under senaste året. I USA pågår ett regelrätt krig; fyra av de största förlagen – de så kallade big 6 – tillåter inte längre att deras eböcker lånas ut. Det femte – Random House – har chockhöjt sina priser och det sjätte – HarperCollins – har försämrat villkoren så till den grad att många bibliotek idag bojkottar deras eböcker.

Det är också väldigt oklart om bibliotek kan äga eböcker; i Texas pågår nu ett rättsfall där statsbibliotekarien Joanne Budler stämt Overdrive, för att distributören inte låter henne ta sina eböcker och flytta dem till en annan tjänst, trots att hon har förlagens skriftliga godkännande. Man hävdar att bibliotek bara betalat för rätten att låna ut vissa eböcker, inte för tillgång till dess källfiler.

Även i Sverige vädras missnöje i biblioteksled:
- Man får allt svårare att arbeta med aktualiteter eftersom flera förlag infört embargo på nya titlar
- Kostnaderna för eboksutlåning skenar och prissättningen mot bibliotek är stelbent; alla titlar kostar samma tjugo kronor att låna ut.
- Dessutom är beståndet av svenska eböcker litet och växer långsamt, särskilt med avseende på backlist

Men bibliotek är inte ensamma om att ha eboksbekymmer: Inte ens de största och mest anrika förlagen har den nödvändiga infrastrukturen för att hålla en jämn och hög kvalitetsnivå, vilket visade sig i två spektakulära fall under förra året. Kort efter att Gallimard kammat hem prestigefulla prix Goncourt var man tvungen att dra in eboksutgåvan av L’art français de la guerre som kryllade av korrfel. Några månader senare händer samma sak för HarperCollins, som fick dra tillbaka Kindle-versionen av bästsäljande Neal Stephensons senaste roman.

Men om kvalitet är dyrt, är massidigitalisering av backlist ännu dyrare och de monumentala investeringar som krävs kommer ta lång tid att räkna hem. Förlagens andra problem är därför likviditet.

För det tredje blir metadata allt viktigare för att driva försäljning, men att framställa högkvalitativ metadata för en stor verkskatalog står bortom de flesta förlags resurser. Undantaget som bekräftar regeln är tyska Springer-koncernen, som efter världens kanske mest ambitiösa digitaliseringsprojekt drar slutsatsen att den enskilt viktigaste faktorn för att göra projektet lönsamt varit att framställa god metadata, men också att detta slukat mest resurser.

Både bibliotek och förlag brottas alltså med problem när det gäller eböcker.

Jag tyckte mig skymta en del av lösningen när Publit för en tid sedan engagerades i ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, som bland annat gick ut på att digitalisera ett antal creative commons-klassade titlar ur makarna Myrdals verkskatalog, böcker som nu finns fritt tillgängliga för alla svenska folkbibliotek. I det här projektet hade biblioteket direkt tillgång till källfiler, vilket idag är nödvändigt för att kunna arbeta med metadata på något meningsfullt vis eftersom denna i allt högre utsträckning vävs in i själva eboksfilen.

Projektet var dock begränsat till att arbeta med fria titlar, men det gav upphov till en idé.

En idé om att skapa förutsättningar för bibliotek att ingå partnerskap med förlag, för att tillsammans producera och sprida eböcker. Jag kallar modellen dual licensing och den går ut på delad vårdnad av källfiler, vilket innebär att bibliotek ges möjlighet att bidra i arbetet med metadata och kvalitetssäkring.

En bärande tanke med modellen är också att bibliotek hjälper förlag finansiera digitalisering av backlist genom att betala ett förskott. I gengäld har man ett visst antal fria utlån, och får sedan låna ut boken på förmånliga villkor.

Jag har nu nått slutet av detta korta anförande, där jag velat peka på en rad problem som borde kunna ena förlag och bibliotek i en gemensam ansträngning. Dual license-modellen är en möjlig väg framåt. Men mitt huvudsakliga budskap handlar inte om just den utan är större och viktigare än så; jag vill slå ett slag för en kreativ dialog mellan förlag och bibliotek.

Igår var Publit keynote. Vår egen Hannes Eder var inbjuden att tala om dual licensing inför fler än 200 deltagare från förlags- och bibliotekssektorn, som samlats i Reykavik för att prata eböcker.

Dual licensing är en modell för utlåning av eböcker som Publit skissat fram i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. Den går i korthet ut på att bibliotek kan erbjuda förlag förskott för eböcker som ännu ej finns i sinnevärlden, ett förskott som förlag kan använda för att digitalisera backlist. I gengäld får biblioteket rimliga utlåningsvillkor.

Föredraget verkar ha gått bra, så här rapporterar Hannes, direkt från Island:

”Det har varit en fantastiskt trevligt och intressant konferens och presentationen träffade helt rätt. Jag har pratat hela dagen med allt ifrån chefen för Nationalbiblioteket till representanter för de största förlagshusen, alla är mycket nyfikna på dual licensing-modellen. De ser att den kan hjälpa dem lösa viktiga problem.”

Tack till Upplýsning som arrangerade konferensen och särskilt stort tack till Margrét Ásgeirsdóttir från Nordens Hus!

Igår tryckte vi vår 100 000:e bok. Om man betänker att det stora flertalet av dessa aldrig skulle tryckts och att böckerna trycks en och en så är det smått otroligt att vi nått hit på så kort tid. För oss är det ett bevis på att produktion och distribution av böcker inte längre är vad det varit. Att vi bidragit till att Norstedts sen en tid tillbaka tagit begreppet ”levande” backlist på allvar och gjort sina betydande författarskap tillgängliga för läsare gör oss stolta. Att små förlag har kunnat ge ut riktigt smal litteratur utan att behöva ta stora risker gör oss glada. Att ämbetsverk, institutioner och myndigheter har kunnat spara en hel massa skattepengar gör oss nöjda. Att våra böcker fått branschen att omvärdera synen på digitaltryckets kvalitet gör oss malliga. Tack alla ni som trott på oss och skådat framtiden! Innan årsskiftet når vi 200 000. Uppåt! Framåt!

Telegram förlag blev först med att lägga in den nya shoppen på sin Facebooksida. Novellix och Nilleditions var inte långt efter. Ser riktigt elegant ut om vi får säga det själva. Det är dock inte helt självklart hur man går till väga. Nedan följer ett försök till bruksanvisning:

1. Skapa ett developerkonto

2. Skapa en app

3. Ta url:en som finns under kodrutan för widgetshoppen och klistra in den i Sidflik/sidflikens url. OBS! skriv inte i något i Säker sidfliks-url. Det innebär att du får en fråga om du vill gå till appen trots att den inte är säker. Vi kommer snart ha stöd även för säker url.

4. Spara er app

5. Ta den här url:en http://www.facebook.com/dialog/pagetab?app_id=YOUR_APP_ID&next=YOUR_URL och byt ut YOUR_APP_ID mot det app-ID som ni hittar på sidan för er app. Byt sedan ut YOUR_URL mot den url som ni hämtade på Publit.

6. När ni navigerar till denna url så förhandsvisas appen och ni kan välja var Widgetshoppen ska läggas in.

Voila!