Uppåt, framåt!

BÖCKER SOM KAN BYTA SKEPNAD
Bokbranschen står inför ett digitalt skifte och i dag är det inte längre självklart att en bok ska läsas på papper. Det ställer helt andra krav på förlagen att hitta ett sätt att kunna förpacka texten flexibelt.

Med bidrag från VINNOVA inom utlysningen Forska & Väx har Publit utvecklat en lösning där de kan integrera alla delarna av bokproduktionen och kan därför erbjuda förlagen denna flexibilitet.

– Boken som en bärare av text kan finnas i en mängd olika skepnader. Om man bara formaterar texten rätt kan den komma ut som en fysisk bok, en e-bok, en pdf, en ljudbok eller vad som helst, säger Per Helin, vd på Publit.

Utgångna böcker tillgängliga igen
Förlag som använder traditionella metoder för att trycka och lagerhålla böcker har bara råd att hålla en bråkdel av sin utgivning tillgänglig.

– Nyutgivet säljer allt mindre och dessutom allt kortare tid, så försäljning av äldre utgivning kommer att spela en allt större roll för förlagen, säger Hannes Eder, utvecklingsansvarig på Publit. Med vår lösning kan man förena det bästa av två världar; inte riskera kapital, slippa administration kring lagerhållning men ändå ha titlarna tillgängliga som e-böcker och print-on-demand.

Att trycka boken är för Publit bara tio procent av innovationen. Den stora innovationen är att få alla flöden att fungera i en obruten kedja, från det boken beställs hos exempelvis en nätbokhandel tills den hamnar i en tryckpress, utan att förlaget överhuvudtaget behöver blandas in. De får bara inkomsten.

Förlag vill kunna nå slutkunden
Förlagen har mycket att vinna ekonomiskt på att skjutsa bokköpare till den egna hemsidan eller appen i stället för att gå genom återförsäljare. Publit utvecklade därför en plattform för att lösa detta praktiskt, en så kallad widgetshop.

– Vi insåg tidigt att vi har en position där vi kan bygga direktförsäljningskanaler, säger Hannes Eder. Vår widgetshop är en lösning som är ganska självgående, som förlaget inte behöver administrera annat än via sitt konto hos oss.

Widgetshoppen blir även ett sätt att skapa viralitet; det som är aktuellt på de sociala medierna kan förlagen inte bara twittra om utan sälja direkt med goda marginaler.

Potential i offentligt tryck
Men den stora affärsnyttan med Publit är offentligt tryck från myndigheter, institutioner och föreningar. Här finns en stor outnyttjad potential.

– Vår teknik skulle spara mycket skattemedel genom att inte stora upplagor trycks upp och läggs i lager, säger Per Helin. Genom att anpassa utgivningstypen efter målgruppen skulle man också kunna serva många fler medborgare med särintressen, funktionshinder eller olika språkgrupper.

För att göra e-boksatsningen på rätt sätt krävs stora investeringar, vilket VINNOVA-bidraget har möjliggjort.

– Utan VINNOVA hade vi kanske inte varit i framkant i världen, eftersom vi inte hade kunnat kosta på oss att våga testa så många olika saker, säger Per Helin.

I dag jobbar Publit med de flesta stora svenska förlag och står för 20 procent av den svenska e-boksmarknaden.

– Hela 98 procent av alla böcker som säljs i Sverige är fortfarande fysiska böcker. Publit har tryckt över 100 000 böcker, och av dem hade inga tryckts om inte vi fanns. Det är ett bra bevis på att det går att tjäna pengar om man har sin äldre utgivning i tryck, säger Per Helin.

Så vad är Publits samlade intryck av Drupa 2012? Jo, att de närmaste åren kommer att innebära ett paradigmskifte för tryck i allmänhet och boktryck i synnerhet. Från att ha varit ett liten nisch så har on demand-tryck blivit det alla pratar om och försöker hitta lösningar för. På mässan har vi blivit förevisade maskiner som gör de mest häpnadsväckande böcker i upplaga om ett exemplar i taget (one on one) i en hastighet som matchar traditionell offset. Äntligen finns teknik för att trådbinda böcker on demand, till och med i hårdband. Hittills har det varit dyrt och fult. Nu ser det riktigt bra ut.

Tre saker från Drupa som gjorde särskilt stort intryck på oss:

1. Inkjet. Inkjettekniken har funnits ett tag och är en tryckmetod som bygger på bläckstråleteknik. Hastigheten är jämförbar med en traditionell tryckpress men trycket är helt digitalt vilket innebär att det i praktiken är en vansinnigt snabb bläckstråleskrivare. Varje tryckark som kommer ur maskinen kan vara olika! Publit skulle kunna trycka en hel dags jobb på 30 minuter. Hittills har begränsningarna med inkjet varit tryckkvalitén och att det krävts papper speciellt anpassade för tekniken. Bägge dessa problem är nu lösta och vi närmar oss den första Inkjettryckta publitboken med stormsteg. Japanska tillverkaren Komori, kända för att vara bland de främsta tillverkarna av offsettryckpressar i världen, visade sin första inkjetpress här på mässan och det tolkades som en stark signal att inkjet nu på allvar kommer att ersätta dagens offset– och digitaltryck.

2. Integrerade system för efterbehandling. Boktryck må vara en konst, men efterbehandlingen är om möjligt en ännu större sådan. Det är i detta led kostnaderna skenar iväg då det i allt väsentligt handlar om manuellt arbete. Detta håller emellertid på att förändras i takt med att maskinerna för buntning, bindning och trimning nu anpassas för just enexemplarsframställning. Vi har sett lösningar som gör det möjligt att producera en kapitälbunden bok i hårdband till ett överkomligt pris.

3. Funktionellt tryck. Att förse trycksaker med annat än färg har varit på gång länge. Det kan vara 3D, kretsar, dofter etc. En dröm för oss har länge varit att kunna trycka böcker med inbyggda RFID-kretsar . Eftersom Publit trycker en bok åt gången så är det möjligt att ge varje bok ett unikt ID som i sin tur kan användas på en mängd olika sätt både av läsare och förlag. Och på mässan träffade vi två 70-åriga Nashville-bor vilka driver företaget Smart Guard som gjort verklighet av just detta!

Framtiden är nära …

Därför tror vi verkligen på den nya sorts ebok – den redaktionellt curerade provläsningsantologin – som Norstedts och Rabén och Sjögren idag lanserar, och som finns att ladda ner gratis här. Publit har stått för produktionen och så här säger Klas Fjärstedt, chef för marknadsproduktion och digitala kanaler: ”Publit gjorde det enkelt att ta den här idén till praktisk produkt med kloka råd och kreativa inspel.”

De två böckerna innehåller ett par inledande kapitel från ett tjugotal aktuella titlar, tillsammans med intervjuer med flera av författarna.

Vi tror verkligen på det här konceptet, och har långt framskridna planer på att bygga en smart lösning för provläsningsmaterial i vår widgetshop. Stay tuned!

D2C står för direct to consumer och innebär att förlag och författare kopplar sig förbi återförsäljarledet för att i stället själva odla en relation med bokkonsumenten.

American Association of Publishers rapporterar att direktförsäljning står för mellan sju och tio procent av amerikanska förlags intäkter, en rapport från Analysföretaget Aptara (smakprov) tyder på att tendensen är ännu tydligare när det kommer till eböcker, för de 1300 intervjuade förläggarna står direktförsäljning i genomsnitt för 25 procent av alla eboksrelaterade intäkter.

I statistikens förgrund finns det också gott om enastående exempel på framgång; J. K. Rowling höll på eboksrättigheterna till Harry Potter-serien tills dess att hon släppte alla sju böckerna på egna sajten pottermore.com; förlagshuset McSweeney’s iPhone-app har rönt stor framgång och svenska Harlequin står ensamt för nära tio procent av den svenska eboksmarknaden, trots att eller tack vare att de än så länge bara säljer via den egna sajten.

Att förlag orienterar sig mot slutkunden är förståeligt, särskilt i den anglosaxiska världen Amazon kräver allt större rabatter (färskt exempel). Men bättre marginaler är inte den en enda anledningen att koppla förbi återförsäljarledet. I en bransch som kretsar allt mer kring analys av data är det också viktigt att äga kunden. Att få tillgång till konsumtionsmönster blir en konkurrensfördel och det är bara den som håller i transaktionen som har sådan information.

Det finns fler goda anledningar att sälja direkt till slutkund: Givet att förlag och upphovsmän har rätt verktyg kan de etablera närvaro där läsare finns och diskuterar böcker, vilket oftare är på sociala nätverk än på traditionella bokhandelsplatser. Det börjar bli en vedertagen sanning att rekommendationer, gärna av vänner, är det mest kraftfulla sättet att driva bokförsäljning.

Men som the Wolf säger i Pulp Fiction: ”Just because you’re a character doesn’t mean you have character”. Eller överfört till föreliggande ämne: Bara för att man förstår att direktförsäljning är en bra grej är det inte säkert att man har vad som krävs för att lyckas.

O’Reilly är bäst i klassen när det gäller direktförsäljning, och för den som köper deras böcker blir framgångsreceptet tydligt. Elektroniska och fysiska manifestationer av en och samma titel presenteras integrerat med varandra och köper man den ena blir den andra rabatterad. Dessutom märks en noggrannhet kring metadata; enkla små saker som att författare presenteras enhetligt bara funkar (vilket tyvärr sällan är fallet på andra webbplatser där böcker säljs). Själva köpupplevelsen också väldigt väldesignad; man slussas inte till tredjeparts-lösningar för kortköp eller fakturering, hela processen ägs av O’Reilly.

Men alla har inte samma muskler som O’Reilly lyckats bygga. Eller som Business 2.0 en gång uttryckte saken: ”O’Reilly has built a multimillion-dollar business on a series of wish-I’d-thought-of-that ideas.”

Publits vision sen start har varit att skapa verktyg som gör det möjligt för alla och envar att bli riktigt bra på D2C. Lite hårdraget kan man nästan säga att vi tvingats bli bra på behovstryck och eboksdistribution just i det syftet. (Se det som en bonus att vi också aggregerar mot en lång rad distributörer och återförsäljare).

Därför är vi barnsligt glada över det stora intresset kring vår widgetshop. För trots att det finns en och annan liknande lösning för antingen eböcker eller behovstryck så verkar Publit fortfarande vara ensamt om en integrerad shop, redo att bädda in på exempelvis Facebook. Så när inte ett utan två av världens största och mest anrika förlag bokar möte för att höra mer om vår widgetshop, då tar vi det till intäkt för att vi är på rätt spår.

Att vi nu lägger sista handen vid en mobilanpassad version av widgetshoppen känns också helt rätt i sammanhanget, för den som menar allvar med D2C måste förstås finnas i luren också.

Amazon är för övrigt inte ensamma om att utforska formatet, även New York-baserade The Atavist och Byliner i San Fransisco har uppfunnit sina egna variationer på temat.

I Sverige var Volante tidiga med att pröva idéen med singlar, och gav (med Publits hjälp) ut 58 korta böcker baserade på kapitel från tidigare publicerade i antologiform.

I dagarna var det så dags för magasinet Filter att som första svenska tidskrift pröva singelkonceptet, återigen är det Publit som står för produktionen. Utöver singlarna släpps även samlingsvolymen Svenska öden, med många av de personporträtt man publicerat genom åren. I samarbete med Publit och svenska iBook store ges läsarna möjlighet att ladda ner en av singlarna – Har ni fest eller, ett personporträtt av Carola – gratis.

När Kungliga Biblioteket i dagarna firar att Libris fyller 40, är en lång rad talare inbjudna att hålla korta kärnfulla presentationer om allt från nya sätt för bibliotek att använda QR-koder, till API-design och länkad öppen data. Även Publit hade den äran att få presentera sina tankar om hur bibliotek och förlag skulle kunna ingå partnerskap kring produktion och distribution av eböcker. Här följer dagens manus:

***

Jag kommer tala om problemet med eböcker, för bibliotek, och för förlag. Jag kommer även presentera en idé som jag tror har potential att lösa många av dessa problem, men först lite omvärldsbevakning:

Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker verkar nått kokpunkten under senaste året. I USA pågår ett regelrätt krig; fyra av de största förlagen – de så kallade big 6 – tillåter inte längre att deras eböcker lånas ut. Det femte – Random House – har chockhöjt sina priser och det sjätte – HarperCollins – har försämrat villkoren så till den grad att många bibliotek idag bojkottar deras eböcker.

Det är också väldigt oklart om bibliotek kan äga eböcker; i Texas pågår nu ett rättsfall där statsbibliotekarien Joanne Budler stämt Overdrive, för att distributören inte låter henne ta sina eböcker och flytta dem till en annan tjänst, trots att hon har förlagens skriftliga godkännande. Man hävdar att bibliotek bara betalat för rätten att låna ut vissa eböcker, inte för tillgång till dess källfiler.

Även i Sverige vädras missnöje i biblioteksled:
- Man får allt svårare att arbeta med aktualiteter eftersom flera förlag infört embargo på nya titlar
- Kostnaderna för eboksutlåning skenar och prissättningen mot bibliotek är stelbent; alla titlar kostar samma tjugo kronor att låna ut.
- Dessutom är beståndet av svenska eböcker litet och växer långsamt, särskilt med avseende på backlist

Men bibliotek är inte ensamma om att ha eboksbekymmer: Inte ens de största och mest anrika förlagen har den nödvändiga infrastrukturen för att hålla en jämn och hög kvalitetsnivå, vilket visade sig i två spektakulära fall under förra året. Kort efter att Gallimard kammat hem prestigefulla prix Goncourt var man tvungen att dra in eboksutgåvan av L’art français de la guerre som kryllade av korrfel. Några månader senare händer samma sak för HarperCollins, som fick dra tillbaka Kindle-versionen av bästsäljande Neal Stephensons senaste roman.

Men om kvalitet är dyrt, är massidigitalisering av backlist ännu dyrare och de monumentala investeringar som krävs kommer ta lång tid att räkna hem. Förlagens andra problem är därför likviditet.

För det tredje blir metadata allt viktigare för att driva försäljning, men att framställa högkvalitativ metadata för en stor verkskatalog står bortom de flesta förlags resurser. Undantaget som bekräftar regeln är tyska Springer-koncernen, som efter världens kanske mest ambitiösa digitaliseringsprojekt drar slutsatsen att den enskilt viktigaste faktorn för att göra projektet lönsamt varit att framställa god metadata, men också att detta slukat mest resurser.

Både bibliotek och förlag brottas alltså med problem när det gäller eböcker.

Jag tyckte mig skymta en del av lösningen när Publit för en tid sedan engagerades i ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, som bland annat gick ut på att digitalisera ett antal creative commons-klassade titlar ur makarna Myrdals verkskatalog, böcker som nu finns fritt tillgängliga för alla svenska folkbibliotek. I det här projektet hade biblioteket direkt tillgång till källfiler, vilket idag är nödvändigt för att kunna arbeta med metadata på något meningsfullt vis eftersom denna i allt högre utsträckning vävs in i själva eboksfilen.

Projektet var dock begränsat till att arbeta med fria titlar, men det gav upphov till en idé.

En idé om att skapa förutsättningar för bibliotek att ingå partnerskap med förlag, för att tillsammans producera och sprida eböcker. Jag kallar modellen dual licensing och den går ut på delad vårdnad av källfiler, vilket innebär att bibliotek ges möjlighet att bidra i arbetet med metadata och kvalitetssäkring.

En bärande tanke med modellen är också att bibliotek hjälper förlag finansiera digitalisering av backlist genom att betala ett förskott. I gengäld har man ett visst antal fria utlån, och får sedan låna ut boken på förmånliga villkor.

Jag har nu nått slutet av detta korta anförande, där jag velat peka på en rad problem som borde kunna ena förlag och bibliotek i en gemensam ansträngning. Dual license-modellen är en möjlig väg framåt. Men mitt huvudsakliga budskap handlar inte om just den utan är större och viktigare än så; jag vill slå ett slag för en kreativ dialog mellan förlag och bibliotek.

Dual licensing är en modell för utlåning av eböcker som Publit skissat fram i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. Den går i korthet ut på att bibliotek kan erbjuda förlag förskott för eböcker som ännu ej finns i sinnevärlden, ett förskott som förlag kan använda för att digitalisera backlist. I gengäld får biblioteket rimliga utlåningsvillkor.

Föredraget verkar ha gått bra, så här rapporterar Hannes, direkt från Island:

”Det har varit en fantastiskt trevligt och intressant konferens och presentationen träffade helt rätt. Jag har pratat hela dagen med allt ifrån chefen för Nationalbiblioteket till representanter för de största förlagshusen, alla är mycket nyfikna på dual licensing-modellen. De ser att den kan hjälpa dem lösa viktiga problem.”

Tack till Upplýsning som arrangerade konferensen och särskilt stort tack till Margrét Ásgeirsdóttir från Nordens Hus!

1. Skapa ett developerkonto

2. Skapa en app

3. Ta url:en som finns under kodrutan för widgetshoppen och klistra in den i Sidflik/sidflikens url. OBS! skriv inte i något i Säker sidfliks-url. Det innebär att du får en fråga om du vill gå till appen trots att den inte är säker. Vi kommer snart ha stöd även för säker url.

4. Spara er app

5. Ta den här url:en http://www.facebook.com/dialog/pagetab?app_id=YOUR_APP_ID&next=YOUR_URL och byt ut YOUR_APP_ID mot det app-ID som ni hittar på sidan för er app. Byt sedan ut YOUR_URL mot den url som ni hämtade på Publit.

6. När ni navigerar till denna url så förhandsvisas appen och ni kan välja var Widgetshoppen ska läggas in.

Voila!