bokens framtid

Det är många som frågar hur det går med vår koppling till iBooks. Såhär inför andra advent kan vi ge er en liten försmak på klapparna. Allt verkar funka som det ska med leveranserna och vi räknar med att slå upp portarna för alla våra användare efter nyår. Se till att ha era böcker konverterade tills dess.

Vi var antingen inte ensamma om att höja på ögonbrynen förra veckan efter att ha uppdaterat telefoner och paddor till iOS5. Plötsligt hade nämligen många av våra böcker tappat sina omslagsbilder i Apples eboksläsare iBooks. Förvirrande nog fungerade vissa titlar som vanligt på iPad men inte på iPhone och vice versa. Efter en del experimenterande och efter tips från kamraten Erik Engren på IMNS som brottades med samma sak (tack Erik!) insåg vi dock att problemet med de försvunna omslagen enkelt gick att åtgärda. Genom att radera alla böcker från telefon och paddor och sedan synkar dem tillbaka så dyker nya fina omslag upp efter ett tag. Apple verkar ha byggt om sin algoritm för att generera miniatyrbilderna av omslagen, men lanserat den nya funktionaliteten utan att ha stöd för att rensa cashe-minnet från gamla sk. tumnagelbilder. Att man därför blir tvungen att radera och återimportera sina böcker tyder alltså på något så ovanligt som en bugg i Apples annars så välbyggda system, en bugg som för övrigt säkert åtgärdats redan i skrivande stund.

Ingen stor grej alltså, kan tyckas. Men vi som sysslar med eböcker dagligdags har fått lära oss den hårda vägen att vara uppmärksamma på vad som sker när eboksläsare uppdateras. Det har nämligen hänt åtminstone än en gång förut att iBooks plötsligt börjat tolka felfria epub-filer väldigt ofördelaktigt. Bristande bakåtkompatibilitet och specialanpassningar av den officiella epubspecifikationen är för övrigt inte ett problem som är unikt för iBooks, andra eboksläsare har lika egna lösningar. Därför är det inte ovanligt att vi blir tvungna att tröska genom hela vår katalog av eböcker för att säkerställa att de fortfarande fungerar som de ska. Situationen är inte olik den mörka era som webbutvecklare världen över helst vill glömma, då browser-tillverkare konkurrerade med varandra genom att tolka html och css på sina egna vis.

Nu kampanjar Adlibris för en serie kombinerade e-böcker och ljudböcker. Vi tycker det är kul, både för att vi gillar Jonas Karlsson och för att vi tror på en framtid där e-boken och ljudboken kombineras till en integrerad läsupplevelse, men vänner av ordning som vi är så vill vi gärna invända mot beskrivningen: ”För första gången i Sverige kan du kombinera läsning och lysning”

Publit var nämligen tidigt ute med att testa olika tekniker för att bädda in ljud i våra e-böcker. Redan förra året producerade vi Bibeln i jultid tillsammans med Voxbiblia. Vår målsättning då var att e-boken liksom ljudboken skulle vara tillgänglig för en så stor publik som möjligt, varför vi både bäddade in ljudfiler i själva eboken, vilket funkar på många mobila enheter men inte på skrivbordsdatorer, och länkade till webbadresser där samma ljudfiler strömmades, vilket har nackdelen att man måste lämna e-boksläsaren och öppna en webbläsare, men som i gengäld funkar för alla.

2010 var också året då vi hjälpte Duo Dito förlag att producera e-ljudbokskombon Älskade ungar, med tolv sånger som är integrerade i texten.

Tidigare i år producerade vi sedan kombiversion av Hans Koppels deckare Kommer aldrig mer igen, i intimt samarbete med Telegram bokförlag, ljudboksförlaget Storyside samt inläsningsstudion visuellt ljud. Så här nio månader senare framstår kanske inte resultatet som så uppseendeväckande, men när projektet inleddes hade inget liknande testats på svenska marknaden (eller oss veterligen internationellt). Vi ägnade därför mycket tid och möda åt att laborera bland annat med hur man bäst hanterar navigation mellan textkapitel och ljudkapitel.

Vi fortsätter alltjämt att utforska gränslandet mellan ljudbok och e-bok (bland annat i Telegrams bok Dingo Dingo som har ett inbäddat läs-soundtrack). Mycket av det vi gör stannar dock tillsvidare på labb-nivå.

Men så snart det finns mjukvara som klarar att hantera epub3 tror vi på en ketchup-effekt för kombinerade e-ljud-böcker. Då kommer nämligen kombiböcker bli standardiserade och därmed fungera på alla plattformar. Hittills har ju experiment som de ovan nämnda, inräknat Jonas Karlsson-böckerna, haft stora brister i att de bara fungerar på vissa läsare.

Epub3 öppnar också för att synkronisera text och ljud med hjälp av SMIL, ett skriptspråk som vi händelsevis arbetat en del med långt innan vi hört talas om e-böcker. Idag är det bara Apple som ens försöker stödja den här delen av specifikationen, och de gör det på sitt egna proprietära vis (Apple’s ”read-aloud” funkar bara med Apple’s ”fixed layout” variant av epub). Därför finns det idag bara en handfull barnböcker som exempel på vad som blir möjligt när ord för ord kan synkas mot text. Men dessa ”proof-of-concept” väcker idéer om hur tekniken snart skulle kunna användas exempelvis som stöd för språkinlärning, eller som handikapphjälpmedel.

Vi gillar att vara pionjärer men är samtidigt övertygade om att det är först när det finns ett brett utbud av böcker som dessa som det blir riktigt intressant för förlag och läsare. Vi är därför mycket glada över att vi inte längre är ensamma om att snabba på utvecklingen!

Ny hemsida

Den som styr sin webbläsare till adressen publit.se möts nu av en vacker syn. Med den nya hemsidan är det ännu lättare att förstå hur enkelt det är att använda Publit.

Ny översiktsvy

Många av våra användare vittnat om hur bra det är att kunna följa försäljningen titel för titel i realtid (För lagerbaserad bokförsäljning släpar rapporteringen ofta efter med ett kvartal). Nu har vi gjort en stor uppdatering av översiktssidan, där den viktigaste nyheten är att det blir möjligt att se var i landet dina böcker säljer, i samma stund som de beställs!

Uppdaterat användaravtal

Vi har alltid strävat efter att hålla vårt användaravtal så generellt och koncist som möjligt. Eftersom vi snart erbjuder möjligheten att sälja e-böcker direkt till slutkund via vår widget-shop har vi dock varit tvungna att göra smärre uppdateringar. Nästa gång du loggar in kommer du därför behöva läsa igenom och godkänna det uppdaterade avtalet.

Gratis att publicera e-böcker

I den bästa av världar skulle det inte kosta något att publicera böcker. För fysiska böcker är vi tills vidare tvungna att ta ut en startavgift för att täcka kostnader för pliktexemplar och annat, men för e-böcker är vi nu mycket glada att kunna annonsera: Det är gratis!

Det innebär att vi fortsätter vårt goda samarbete med e-boksdistributören Elib, men nu på lite annorlunda villkor. Framöver kommer den som väljer detta distributionsalternativ i vårt gränssnitt att få en faktura från Elib i stället för från oss. E-boksdistribution via övriga kanaler; Kobo, Overdrive och snart även Publits widget-shop kostar ingenting.

Vårt nya tryckeri

Sedan i somras trycker vi våra böcker hos Holmbergs i Malmö. Vi är väldigt glada över det här samarbetet som bland annat innebär att vi kan producera klimatneutrala böcker i nya format.

 

 

Standardisering är knepigt. För att nå framgång måste rådande praxis erkännas samtidigt som en riktning pekas ut. I Introducing HTML5 skriver Bruce Lawson och Remy Sharp underhållande om hur viktig och svår den här balansgången varit i arbetet med standarderna HTML5 och CSS3. Det vore intressant att få en lika initierad inblick i hur det gått till när International ISBN Agency tagit fram sina riktlinjer för hur ISBN ska tilldelas e-böcker. Dessa tyder nämligen både på en stark önskan att styra upp och peka med hela handen (vilket vi skrivit om tidigare) och samtidigt på en uppgivenhet inför det faktum att branschens största aktörer kör sitt eget race.

Riktlinjernas sjätte punkt rör e-böcker som ”endast säljs genom en kanal som har ett eget format och där böckerna endast kan köpas genom distributörens egen webbsida (t.ex Amazon Kindle, Apple iBook store)”. Dessa böcker behöver inte tilldelas något ISBN!

Den organisation som har till uppgift att staka ut en väg mot bättre ordning och transparens i e-boksdjungeln, skapar alltså ett undantag för de aktörer som tillsammans står för största delen av all försäljning. Efter Publits möte härom veckan med representanter för både svenska och internationella ISBN-centralerna förstår vi bättre hur det kunnat bli så. Undantaget reflekterar ett fullbordat faktum; varken Amazon eller Barnes & Noble kräver nämligen ISBN för sina respektive självpubliceringstjänster, vilka växer mycket snabbt.

Så här skriver Amazon i sin FAQ:

”An ISBN is not required […] Amazon.com will assign it a 10-digit ASIN (Amazon Standard Identification Number), which is unique to the eBook, and is an identification number for the Kindle Book on Amazon.com.”

Och Barnes & Noble:

”You do NOT need an ISBN to sell your eBook […] just tell us that you don’t have one by answering No when prompted.”

Alltså: än så länge är det bara självpublicister som slipper ISBN, men enligt riktlinjerna finns det inget som hindrar att även förlag lägger upp sina titlar utan ISBN.

Amazon och Barnes & Noble står tillsammans för lejonparten av all e-boksförsäljning i den anglosaxiska världen och växer snabbt globalt. Ett av sätten de konkurrerar är att sträva efter exklusivitet i relation till upphovsmän; många av titlarna på Kindle Store är bara tillgängliga just där, motsvarande gäller för Barnes & Nobles e-boksaffär. Det är alltså inget osannolikt scenario att en betydande andel av världens e-böcker snart kommer att sakna ISBN, för att istället bara kunna identifieras med hjälp av enskilda återförsäljares proprietära system. E-böcker håller därmed snabbt på att bli allt mer svårtillgängliga byggstenar i vårt kollektiva minne.

ISBN-systemet har löst många problem för bokbranschen genom åren, men kanske är det nu dags att erkänna elefanten i rummet och ställa den uppenbara frågan: Behöver e-böcker ISBN? När branschen skiftar tyngdpunkt från fysiska till digitala böcker är det kanske mer produktivt att tänka helt nytt, snarare än att försöka lappa och laga ett system som från början skapats för fysiska böcker.

Ett möjligt alternativ (eller komplement) till ISBN skulle kunna vara att knyta böcker till en webbadress. Var och en som har ett domännamn registrerat skulle i princip kunna identifiera ett oändligt antal böcker utan att löpa risken att någon skulle förväxla deras böcker med någon annans. aglaktuq.karin_ström.våld skulle till exempel vara något annat än bonnier.carol_oats_joyce.våld. Internet Archives initiativ Open Library är ett intressant exempel på detta. Här på Publit har vi länge experimenterat med liknande koncept för att att knyta samman en boks olika inkarnationer.