Ingen stor grej alltså, kan tyckas. Men vi som sysslar med eböcker dagligdags har fått lära oss den hårda vägen att vara uppmärksamma på vad som sker när eboksläsare uppdateras. Det har nämligen hänt åtminstone än en gång förut att iBooks plötsligt börjat tolka felfria epub-filer väldigt ofördelaktigt. Bristande bakåtkompatibilitet och specialanpassningar av den officiella epubspecifikationen är för övrigt inte ett problem som är unikt för iBooks, andra eboksläsare har lika egna lösningar. Därför är det inte ovanligt att vi blir tvungna att tröska genom hela vår katalog av eböcker för att säkerställa att de fortfarande fungerar som de ska. Situationen är inte olik den mörka era som webbutvecklare världen över helst vill glömma, då browser-tillverkare konkurrerade med varandra genom att tolka html och css på sina egna vis.

Publit var nämligen tidigt ute med att testa olika tekniker för att bädda in ljud i våra e-böcker. Redan förra året producerade vi Bibeln i jultid tillsammans med Voxbiblia. Vår målsättning då var att e-boken liksom ljudboken skulle vara tillgänglig för en så stor publik som möjligt, varför vi både bäddade in ljudfiler i själva eboken, vilket funkar på många mobila enheter men inte på skrivbordsdatorer, och länkade till webbadresser där samma ljudfiler strömmades, vilket har nackdelen att man måste lämna e-boksläsaren och öppna en webbläsare, men som i gengäld funkar för alla.

2010 var också året då vi hjälpte Duo Dito förlag att producera e-ljudbokskombon Älskade ungar, med tolv sånger som är integrerade i texten.

Tidigare i år producerade vi sedan kombiversion av Hans Koppels deckare Kommer aldrig mer igen, i intimt samarbete med Telegram bokförlag, ljudboksförlaget Storyside samt inläsningsstudion visuellt ljud. Så här nio månader senare framstår kanske inte resultatet som så uppseendeväckande, men när projektet inleddes hade inget liknande testats på svenska marknaden (eller oss veterligen internationellt). Vi ägnade därför mycket tid och möda åt att laborera bland annat med hur man bäst hanterar navigation mellan textkapitel och ljudkapitel.

Vi fortsätter alltjämt att utforska gränslandet mellan ljudbok och e-bok (bland annat i Telegrams bok Dingo Dingo som har ett inbäddat läs-soundtrack). Mycket av det vi gör stannar dock tillsvidare på labb-nivå.

Men så snart det finns mjukvara som klarar att hantera epub3 tror vi på en ketchup-effekt för kombinerade e-ljud-böcker. Då kommer nämligen kombiböcker bli standardiserade och därmed fungera på alla plattformar. Hittills har ju experiment som de ovan nämnda, inräknat Jonas Karlsson-böckerna, haft stora brister i att de bara fungerar på vissa läsare.

Epub3 öppnar också för att synkronisera text och ljud med hjälp av SMIL, ett skriptspråk som vi händelsevis arbetat en del med långt innan vi hört talas om e-böcker. Idag är det bara Apple som ens försöker stödja den här delen av specifikationen, och de gör det på sitt egna proprietära vis (Apple’s ”read-aloud” funkar bara med Apple’s ”fixed layout” variant av epub). Därför finns det idag bara en handfull barnböcker som exempel på vad som blir möjligt när ord för ord kan synkas mot text. Men dessa ”proof-of-concept” väcker idéer om hur tekniken snart skulle kunna användas exempelvis som stöd för språkinlärning, eller som handikapphjälpmedel.

Vi gillar att vara pionjärer men är samtidigt övertygade om att det är först när det finns ett brett utbud av böcker som dessa som det blir riktigt intressant för förlag och läsare. Vi är därför mycket glada över att vi inte längre är ensamma om att snabba på utvecklingen!

Den som styr sin webbläsare till adressen publit.se möts nu av en vacker syn. Med den nya hemsidan är det ännu lättare att förstå hur enkelt det är att använda Publit.

Ny översiktsvy

Många av våra användare vittnat om hur bra det är att kunna följa försäljningen titel för titel i realtid (För lagerbaserad bokförsäljning släpar rapporteringen ofta efter med ett kvartal). Nu har vi gjort en stor uppdatering av översiktssidan, där den viktigaste nyheten är att det blir möjligt att se var i landet dina böcker säljer, i samma stund som de beställs!

Uppdaterat användaravtal

Vi har alltid strävat efter att hålla vårt användaravtal så generellt och koncist som möjligt. Eftersom vi snart erbjuder möjligheten att sälja e-böcker direkt till slutkund via vår widget-shop har vi dock varit tvungna att göra smärre uppdateringar. Nästa gång du loggar in kommer du därför behöva läsa igenom och godkänna det uppdaterade avtalet.

Gratis att publicera e-böcker

I den bästa av världar skulle det inte kosta något att publicera böcker. För fysiska böcker är vi tills vidare tvungna att ta ut en startavgift för att täcka kostnader för pliktexemplar och annat, men för e-böcker är vi nu mycket glada att kunna annonsera: Det är gratis!

Det innebär att vi fortsätter vårt goda samarbete med e-boksdistributören Elib, men nu på lite annorlunda villkor. Framöver kommer den som väljer detta distributionsalternativ i vårt gränssnitt att få en faktura från Elib i stället för från oss. E-boksdistribution via övriga kanaler; Kobo, Overdrive och snart även Publits widget-shop kostar ingenting.

Vårt nya tryckeri

Sedan i somras trycker vi våra böcker hos Holmbergs i Malmö. Vi är väldigt glada över det här samarbetet som bland annat innebär att vi kan producera klimatneutrala böcker i nya format.

Scen ur Publits favoritfilm denna vecka.

Riktlinjernas sjätte punkt rör e-böcker som ”endast säljs genom en kanal som har ett eget format och där böckerna endast kan köpas genom distributörens egen webbsida (t.ex Amazon Kindle, Apple iBook store)”. Dessa böcker behöver inte tilldelas något ISBN!

Den organisation som har till uppgift att staka ut en väg mot bättre ordning och transparens i e-boksdjungeln, skapar alltså ett undantag för de aktörer som tillsammans står för största delen av all försäljning. Efter Publits möte härom veckan med representanter för både svenska och internationella ISBN-centralerna förstår vi bättre hur det kunnat bli så. Undantaget reflekterar ett fullbordat faktum; varken Amazon eller Barnes & Noble kräver nämligen ISBN för sina respektive självpubliceringstjänster, vilka växer mycket snabbt.

Så här skriver Amazon i sin FAQ:

”An ISBN is not required […] Amazon.com will assign it a 10-digit ASIN (Amazon Standard Identification Number), which is unique to the eBook, and is an identification number for the Kindle Book on Amazon.com.”

Och Barnes & Noble:

”You do NOT need an ISBN to sell your eBook […] just tell us that you don’t have one by answering No when prompted.”

Alltså: än så länge är det bara självpublicister som slipper ISBN, men enligt riktlinjerna finns det inget som hindrar att även förlag lägger upp sina titlar utan ISBN.

Amazon och Barnes & Noble står tillsammans för lejonparten av all e-boksförsäljning i den anglosaxiska världen och växer snabbt globalt. Ett av sätten de konkurrerar är att sträva efter exklusivitet i relation till upphovsmän; många av titlarna på Kindle Store är bara tillgängliga just där, motsvarande gäller för Barnes & Nobles e-boksaffär. Det är alltså inget osannolikt scenario att en betydande andel av världens e-böcker snart kommer att sakna ISBN, för att istället bara kunna identifieras med hjälp av enskilda återförsäljares proprietära system. E-böcker håller därmed snabbt på att bli allt mer svårtillgängliga byggstenar i vårt kollektiva minne.

ISBN-systemet har löst många problem för bokbranschen genom åren, men kanske är det nu dags att erkänna elefanten i rummet och ställa den uppenbara frågan: Behöver e-böcker ISBN? När branschen skiftar tyngdpunkt från fysiska till digitala böcker är det kanske mer produktivt att tänka helt nytt, snarare än att försöka lappa och laga ett system som från början skapats för fysiska böcker.

Ett möjligt alternativ (eller komplement) till ISBN skulle kunna vara att knyta böcker till en webbadress. Var och en som har ett domännamn registrerat skulle i princip kunna identifiera ett oändligt antal böcker utan att löpa risken att någon skulle förväxla deras böcker med någon annans. aglaktuq.karin_ström.våld skulle till exempel vara något annat än bonnier.carol_oats_joyce.våld. Internet Archives initiativ Open Library är ett intressant exempel på detta. Här på Publit har vi länge experimenterat med liknande koncept för att att knyta samman en boks olika inkarnationer.

Vi kommer att lansera version 2.0 efter sommaren. Denna uppdatering innebär bland annat att man kan sälja både fysiska böcker och e-böcker på ett och samma ställe. Man kommer också kunna handla på faktura. Fokus för denna uppdatering har varit köpupplevelse, sökbarhet och skalbarhet.

Studentgruppen fick i uppgift att tänka kring nästa uppdatering som kommer vara mer fokuserad på social integration. Efter att ha intervjuat flera av våra kunder gjorde dom en utredning som resulterade i ett designförslag. Som ni ser i deras presentationsfilm så handlar det om att på ett enkelt sätt kunna dela upplevelser och på så sätt närma sig läsarna, i detta fall genom Facebook. Man har länge pratat om Social Reading men det finns få exempel på tillämpning. En aspekt av detta är att utgivaren/förläggaren kommer närmare läsaren. Vi tycker att deras har tagit detta vidare på ett väldigt bra sätt. Faktum är att det resulterade i att man redan nu kan få upp sin widgetshop på sin Facebooksida,

Se filmen!

Dom som gjorde det:

• Anders Törnquist

• Magnus Lindberg

• Josefin Sjöström

• Katya Söderberg

Vi lyfter på hatten och tackar för ett väldigt väl utfört arbete!

Shop 'til You Drop!

Vi håller för fullt på med uppdateringen av vår Widgetshop. Vi kommer släppa uppdateringen efter sommaren, men redan nu kan vi addera en funktion. Tack vare våra fantastiska studenter från Södertörns Högskolas Mediateknikprogram går nu widgetshoppen att bädda in på din Facebooksida!

Bifogat finns en manual för hur man går till väga. I exemplet så har vi beddat in vår provbokswidget. När ni gör er egen integration så väljer ni självklart egna namn och loggor i shoppen. Tänk på att ni behöver en url till en sida där endast widgetshoppen ligger. Ni kan alltså inte använda widetkoden.

Lycka till!

Så här lägger du in Widgetshoppen på din Facebooksida

Tack till Elisabeth Mannerfeldt på enheten för digital insamling som bjöd in oss!

Just tillbaka efter att ha föreläst om ”E-boksproduktion, från ax till limpa” i stora föreläsningssalen på Kungliga Biblioteket, dit intresserade bibliotekarier sökt sig för att få sig till livs en i stycken osäker och över lag helt preliminär rapport från fronten.

ISBN-centralen var där, enheten för digital insamling var där, vår gamla sparringpartner Boel Larsson (som är bäst i världen på pliktlagen) var där. Kort sagt: alla var där. Eller åtminstone de flesta av den lilla skara som verkligen brinner för de ämnen som var på tapeten; som hur man bör hantera ISBN för e-böcker och hur det ofta kontrasterar mot rådande praxis; hur man borde eller ens skulle kunna tänka kring pliktexemplar av e-böcker, samt vilken sorts metadata som passar bäst att spara i själva e-boksfilen och vilken sort som borde lagras separat. Det och mycket mycket mer.

En väldigt inspirerande eftermiddag på det hela taget!

Ge mig ett e, ge mig ett P...

Idag var det dags för folkbildning hos Publit igen. Ämnet för dagen var ePub3 och Hannes var dagens läromästare. Efter att ha gjort en historisk genomgång av ePub och dess utveckling så gick vi igenom specifikationen för ePub3 och pratade om vad det kan komma att betyda för bokens utseende och funktion. Det zoomades in på detaljer, som om hur man kan tagga ljudfiler för att de ska funka med ePub, men samtalet kom också att handla om återverkningar hos förlagen. Hur ska man använda möjligheterna? Är det risk att man fokuserar på funktion istället för innehåll? Norstedts, Volante, Aglaktuq och Storyside var närvarande, liksom Anne Diedrichs från Medietekniken på Södertörns Högskola. Hon berättade om den kurs i e-boksdesign som kommer gå under hösten. Vi återkommer om detta här snart.

Jim, Karin, Anders och Hannes blir klokare

Idag hade vi den första studiecirkeln. Dagens ämne var API:er. API är en förkortning av Application Programming Interface och är ett maskinläsningsbart gränssnitt till skillnad från ett grafiskt gränssnitt. Det var Microsoft som satte upp den första webbstandarden för API:er. Året var 1998. Den standard dom tog initiativet till kallas SOAP och har fram till nyligen varit den mest spridda. Idag går fler och fler över till REST-standarden som använder sig av av anrop och formatering baserad på html. För att göra en bokliknelse: ett API är som en dörr till ett bibliotek. För att komma in genom dörren måste man dock ha rätt nycklar. Dessa nycklar delas ut av den som kontrollerar systemet.

KLIENT => API => DATA. Man ”kontaktar” API:et, anger en nyckel. Har man fel nyckel skickar API:et tillbaka ett felmeddelande. Har man rätt nyckel kommer man åt datan. Datan skickas sen genom API:et tillbaka till klienten.

Väl inne kan man botanisera bland olika funktioner som man då kan använda till sina egna tjänster. Tjänster som bygger på att anropa API:er kallas ofta Mashups. Ett exempel är appen ”Res i Stockholm” som använder  flera API:er förutom det mest uppenbara, Stockholms Lokaltrafiks. Just appar är ofta konstruerade med hjälp av API:er.

API:er är skapade för att kunna dela resurser. Ett bra API är:

- Enkelt att använda

- Svårt att missbruka

- Enkelt att lära sig

- Ska kunna evolvera

- Är enkelt att lägga till funktioner i

- Riktad sig till rätt målgrupp

Förutom oss på Publit så dök Karin Ström från Aglaktuq och Anders Ljung från LIBRIS upp. Jim höll ett kortare anförande om bakgrund och funktion varpå en fri diskussion hölls om vad API:er kommer att spela för roll för aktörer i bokbranschen.

Nästa tisdag blir för övrigt en onsdag. Närmare bestämt onsdagen den 18/5. Ämnet kommer vara EPUB3. Hannes kommer gå igenom vad som hänt och händer med EPUB och vilka verkningar den uppdaterade standarden kan komma att få.